Vad tycker du?
Du har onekligen en poäng i att det finns tydliga klasskillnader i Lottaböckerna. Jag har också funderat över Augusta en del.
Men jag tycker det tydligast kommer fram i språket. Ofta när Lotta träffar på människor som är till exempel flyttgubbar märks att Ester markerar detta tydligt genom att ge dem ett sätt att tala som det annars inte finns mycket av i Lotta. Ibland på ett lite överdrivet sätt. Men det allra tydligaste exemplet är Perra, som har en kolsvart näsduk och säger något i stil med att han tappat kosingen. Jag blir nästan lite irriterad när jag läser just den sekvensen.
Sen är ju Lottaböckerna skrivna i en annan tid, jag vet inte om man kanske måste ha det i åtanke i det här resonemanget.
Klart är väl i alla fall att det tydligt markeras vilken klass människorna tillhör genom vad de säger, titlar och tjusiga namn.
Du har onekligen en poäng i att det finns tydliga klasskillnader i Lottaböckerna. Jag har också funderat över Augusta en del.
Men jag tycker det tydligast kommer fram i språket. Ofta när Lotta träffar på människor som är till exempel flyttgubbar märks att Ester markerar detta tydligt genom att ge dem ett sätt att tala som det annars inte finns mycket av i Lotta. Ibland på ett lite överdrivet sätt. Men det allra tydligaste exemplet är Perra, som har en kolsvart näsduk och säger något i stil med att han tappat kosingen. Jag blir nästan lite irriterad när jag läser just den sekvensen.
Sen är ju Lottaböckerna skrivna i en annan tid, jag vet inte om man kanske måste ha det i åtanke i det här resonemanget.
Klart är väl i alla fall att det tydligt markeras vilken klass människorna tillhör genom vad de säger, titlar och tjusiga namn.
tant Bernhardina var väl runt åttio o rätt så skröplig. Tycker hon har rätt att ha hjälp.... 
tant Bernhardina var väl runt åttio o rätt så skröplig. Tycker hon har rätt att ha hjälp....
jag får känslan av att fröken Augusta har arbetat hos tant Bernhardina under många år. Alltså sedan tiden innan tant B blev skröplig. Får också intrycket att även frk A är äldre och lite skröplig.
Borde inte tant B i sådana fall anställa någon yngre starkare person, kanske med sjukvårds utbildning??
jag får känslan av att fröken Augusta har arbetat hos tant Bernhardina under många år. Alltså sedan tiden innan tant B blev skröplig. Får också intrycket att även frk A är äldre och lite skröplig.
Borde inte tant B i sådana fall anställa någon yngre starkare person, kanske med sjukvårds utbildning??
Hej!
Jag tror man måste ta på sig historiska glasögon när man läser de här böckerna...Och det gäller såväl Kulla-Gulla, Tvillingdeckarna som Sprakfåle och Lotta. Det var vanligt med hembiträde - jag skulle gärna själv ha ett kan jag erkänna...
Jag stör mig inte på klasskillnaderna - de finns idag också. Numera titulerar man inte människor, vilket jag nästan tycker man borde återinföra. Det har mycket med respekt att göra. Den varan finns det inte mycket av nuförtiden...
Vad gäller Augusta så har hon säkert arbetat hela livet - och jag ser inget fel i det. Betänk när hon började...och att hon därmed hör till den stammen av tjänstefolk som var inneboende.
Hej!
Jag tror man måste ta på sig historiska glasögon när man läser de här böckerna...Och det gäller såväl Kulla-Gulla, Tvillingdeckarna som Sprakfåle och Lotta. Det var vanligt med hembiträde - jag skulle gärna själv ha ett kan jag erkänna...
Jag stör mig inte på klasskillnaderna - de finns idag också. Numera titulerar man inte människor, vilket jag nästan tycker man borde återinföra. Det har mycket med respekt att göra. Den varan finns det inte mycket av nuförtiden...
Vad gäller Augusta så har hon säkert arbetat hela livet - och jag ser inget fel i det. Betänk när hon började...och att hon därmed hör till den stammen av tjänstefolk som var inneboende.
visst måste man ha på sig historiska glasögon när man läser böckerna. Det är ju också intressant att se dem just som historiska dokument. Men det hindrar inte att jag blir lite upprörd över klasskillnaderna.
(vilket jag även blir av Kulla-Gulla böckerna)
visst måste man ha på sig historiska glasögon när man läser böckerna. Det är ju också intressant att se dem just som historiska dokument. Men det hindrar inte att jag blir lite upprörd över klasskillnaderna.
(vilket jag även blir av Kulla-Gulla böckerna)
Det är emellertid tydligt att serien om Lotta börjar i en tid men avslutas i en helt annan tid. I de tidiga böckerna finns hembiträden och som tidigare nämnts kan man se på användandet av titlar att det är ett äldre samhälle och man märker att Lotta växer upp i övre medelklassen.
Under serien ser man glimtar av samhällsutvecklingen, t.ex. beklagar sig Malin och Gerd i en bok över att studentexamen tagits bort. I en bok sveps Lotta och Giggi med i ett demonstrationståg som demonstrerar för att rädda några träd (vem tänker på inte almarna?) - för övrigt går även Lockige Fridolf med i det tåget när de går förbi honom.
Att Lotta till hör en familj i övre medelklassen - och även dem hon umgås med - visar sig också i det att det är självklart för dem att studera vid universitet/högskola. Paul, Giggi, Malin, Gerd och Lotta går alla vidare till högre studier. När jag tänker rätt efter gör även Knatt och Mick det. Det verkar inte vara någon diskussion kring att det går vidare till högre studier - det är självklart att man ska läsa vidare. För mig - jag är arbetarbarn och först i min släkt att läsa vid universitet och skriva avhandling - har det varit mer ifrågasatt. Släktingar till mig har menat att det inte är någon idé. De har inte trott att jag skulle nå dit jag siktat. Men så är jag också arbetarbarn...
Sedan behöver man inte gilla klasskillnaderna för att beskriva dem.
(även Sprakfåleböckerna är historiskt intressanta - de första är ju cirka 30 år äldre än första Lottaboken - och i dem förekommer hushållerskor och titulerande i mycket högre utsträckning än i Lottaböckerna)
Det är emellertid tydligt att serien om Lotta börjar i en tid men avslutas i en helt annan tid. I de tidiga böckerna finns hembiträden och som tidigare nämnts kan man se på användandet av titlar att det är ett äldre samhälle och man märker att Lotta växer upp i övre medelklassen.
Under serien ser man glimtar av samhällsutvecklingen, t.ex. beklagar sig Malin och Gerd i en bok över att studentexamen tagits bort. I en bok sveps Lotta och Giggi med i ett demonstrationståg som demonstrerar för att rädda några träd (vem tänker på inte almarna?) - för övrigt går även Lockige Fridolf med i det tåget när de går förbi honom.
Att Lotta till hör en familj i övre medelklassen - och även dem hon umgås med - visar sig också i det att det är självklart för dem att studera vid universitet/högskola. Paul, Giggi, Malin, Gerd och Lotta går alla vidare till högre studier. När jag tänker rätt efter gör även Knatt och Mick det. Det verkar inte vara någon diskussion kring att det går vidare till högre studier - det är självklart att man ska läsa vidare. För mig - jag är arbetarbarn och först i min släkt att läsa vid universitet och skriva avhandling - har det varit mer ifrågasatt. Släktingar till mig har menat att det inte är någon idé. De har inte trott att jag skulle nå dit jag siktat. Men så är jag också arbetarbarn...
Sedan behöver man inte gilla klasskillnaderna för att beskriva dem.
(även Sprakfåleböckerna är historiskt intressanta - de första är ju cirka 30 år äldre än första Lottaboken - och i dem förekommer hushållerskor och titulerande i mycket högre utsträckning än i Lottaböckerna)
Hej!
Att studera vidare är för många ingen självklarhet. Jag tog en yrkesexamen och jobbade i några år, fick barn och började sedan plugga. Jag har fått höra en hel del korkat av min mor (som inte läst i en bok sedan nionde klass)bland annat "vad blir man av det?" när jag började vid universitetet. Jag kommer vara den första i min släkt att ha en magisterexamen - och det är jag stolt över.
Det är onekligen trist när man får höra av släktingar att det inte är någon mening med att studera. Att "bli något" verkar vara så inpräntat i deras hjärnor...men de förstår inte att för att BLI NÅGOT så måste man plugga! Dessutom underskattar de den enorma process som tar fart när man börjar läsa. Tankesätt förändras och man växer som människa. Har man tur får man också vänner för livet på köpet!
Hej!
Att studera vidare är för många ingen självklarhet. Jag tog en yrkesexamen och jobbade i några år, fick barn och började sedan plugga. Jag har fått höra en hel del korkat av min mor (som inte läst i en bok sedan nionde klass)bland annat "vad blir man av det?" när jag började vid universitetet. Jag kommer vara den första i min släkt att ha en magisterexamen - och det är jag stolt över.
Det är onekligen trist när man får höra av släktingar att det inte är någon mening med att studera. Att "bli något" verkar vara så inpräntat i deras hjärnor...men de förstår inte att för att BLI NÅGOT så måste man plugga! Dessutom underskattar de den enorma process som tar fart när man börjar läsa. Tankesätt förändras och man växer som människa. Har man tur får man också vänner för livet på köpet!
Commenting by HaloScan
