Vad tycker du?
En klar favorit bland gästspelarna är Halsbrännan, Lottas pappas chef. Hans orubbliga tro på Lotta och att hon för med sig tur för företaget är så kul, särskilt då Lotta inte alltid har lika orubblig tro på sig själv.
En annan favorit är Svarten. När han och Lotta kämpar om nyheter och Lotta för det mesta vinner. I de senare böckerna utvecklar de en vänskap. Lotta verkar ibland nästan hysa moderligt ömma känslor för honom. När han misslyckas tycker hon synd om honom. Mina favoritscener med Lotta och Svarten är från "Fyndigt, Lotta!", dels när hon sitter på den oupptäckta runstensdelen och bjuder Svarten på fika - och Svarten letat sig fördärvad efter den halva runstenen, dels när hon ska til Kaphornarnas möte men missar det. Hon sätter sig på en bänk utanför lokalen och Svarten kommenterar skadeglatt att hon missade mötet. När han lämnar bänken frågar en gubbe som hörde samtalet om hon ville veta mer om Kaphornarna - och hon får en lång intervju med en av medlemmarna i Kaphornarna, och dessutom mycket mer information än Svarten fick!
En klar favorit bland gästspelarna är Halsbrännan, Lottas pappas chef. Hans orubbliga tro på Lotta och att hon för med sig tur för företaget är så kul, särskilt då Lotta inte alltid har lika orubblig tro på sig själv.
En annan favorit är Svarten. När han och Lotta kämpar om nyheter och Lotta för det mesta vinner. I de senare böckerna utvecklar de en vänskap. Lotta verkar ibland nästan hysa moderligt ömma känslor för honom. När han misslyckas tycker hon synd om honom. Mina favoritscener med Lotta och Svarten är från "Fyndigt, Lotta!", dels när hon sitter på den oupptäckta runstensdelen och bjuder Svarten på fika - och Svarten letat sig fördärvad efter den halva runstenen, dels när hon ska til Kaphornarnas möte men missar det. Hon sätter sig på en bänk utanför lokalen och Svarten kommenterar skadeglatt att hon missade mötet. När han lämnar bänken frågar en gubbe som hörde samtalet om hon ville veta mer om Kaphornarna - och hon får en lång intervju med en av medlemmarna i Kaphornarna, och dessutom mycket mer information än Svarten fick!
Hej!
Visst är det roligt med runstenen! Just "Fyndigt, Lotta!" är en bok jag inte plockar ner så ofta, beroende på det tråkiga omslaget .(Är man inte larvig, så säg?)
Jag har ett helt annat omslag i huvudet till den boken - nämligen bilden av hur Lotta sitter på den omtalade runstenen och Svarten står och kliar sig i huvudet och ser fundersam ut.
Gästspel i Lotta-böckerna är annars charmigt, som de redan nämnda herrarna Klammer. "Alla tiders, Lotta" är en av mina favoriter också. När Lottas mamma först suckar över att få grannar, för att sedan tillägga "kanske har små barn" med något ömt i tonfallet och Lotta genast hugger av henne med att hävda att ungarna kommer panga doror och dra katten i svansen!
Jag gillar tant Siggan i sybban också. Just gamla damer sskildras på ett otroligt gulligt sätt! Tänk bara på tant Bernhardina!
Hej!
Visst är det roligt med runstenen! Just "Fyndigt, Lotta!" är en bok jag inte plockar ner så ofta, beroende på det tråkiga omslaget .(Är man inte larvig, så säg?)
Jag har ett helt annat omslag i huvudet till den boken - nämligen bilden av hur Lotta sitter på den omtalade runstenen och Svarten står och kliar sig i huvudet och ser fundersam ut.
Gästspel i Lotta-böckerna är annars charmigt, som de redan nämnda herrarna Klammer. "Alla tiders, Lotta" är en av mina favoriter också. När Lottas mamma först suckar över att få grannar, för att sedan tillägga "kanske har små barn" med något ömt i tonfallet och Lotta genast hugger av henne med att hävda att ungarna kommer panga doror och dra katten i svansen!
Jag gillar tant Siggan i sybban också. Just gamla damer sskildras på ett otroligt gulligt sätt! Tänk bara på tant Bernhardina!
Svarten har faktiskt aldrig varit en av mina favoriter. Jag tycker han är lite påfrestande.
Lockige Fridolf är helt klart en favorit, men han kanske är med för många gånger för att vara en gästspelare? Likaså Lottas mamma är helt suverän tycker jag.
Peg har förbryllat mig lite. Hon och Lotta gör denna sommarresa tillsammans, men sedan figurerar hon knappt alls?
Svarten har faktiskt aldrig varit en av mina favoriter. Jag tycker han är lite påfrestande.
Lockige Fridolf är helt klart en favorit, men han kanske är med för många gånger för att vara en gästspelare? Likaså Lottas mamma är helt suverän tycker jag.
Peg har förbryllat mig lite. Hon och Lotta gör denna sommarresa tillsammans, men sedan figurerar hon knappt alls?
Hej!
Ja, Peg är onekligen en gästspelare! I och för sig är det just det jag gillar med Lotta; att hon har så lätt för att bli god vän med nya människor som korsar hennes väg.
"Full rulle, Lotta!" är en klar favorit, eftersom de håller till i Östergötland! Söderköping, cykelturer, Göta Kanal, veteranrally...perfekt intrig för en Lotta-bok!
Hej!
Ja, Peg är onekligen en gästspelare! I och för sig är det just det jag gillar med Lotta; att hon har så lätt för att bli god vän med nya människor som korsar hennes väg.
"Full rulle, Lotta!" är en klar favorit, eftersom de håller till i Östergötland! Söderköping, cykelturer, Göta Kanal, veteranrally...perfekt intrig för en Lotta-bok!
Sigge är personlig favorit! Han verkar rolig, trevlig och charmig och på många sätt ett bättre alternativ till stelbente, konventionelle Paul...
Sigge är personlig favorit! Han verkar rolig, trevlig och charmig och på många sätt ett bättre alternativ till stelbente, konventionelle Paul...
Jag gillar också Sigge, han är skoj.
Farbror Fredrik som nämndes ovan gillar jag också, han är så skojig med sitt hojtande och sina spontana glädjeyttringar.
En annan person som jag gärna hade läst mer om är faster Truddan, jag gillar verkligen att läsa om Lottas besök hos henne.
Jag gillar också Sigge, han är skoj.
Farbror Fredrik som nämndes ovan gillar jag också, han är så skojig med sitt hojtande och sina spontana glädjeyttringar.
En annan person som jag gärna hade läst mer om är faster Truddan, jag gillar verkligen att läsa om Lottas besök hos henne.
Min favoritgästspelare är två stycken! Dels Mick, som jag har en så klar bild av och som jag önskar att jag själv kände. Visst finns knappt såna som han idag? Riktiga, levande eldsjälar. I alla fall inte bland 16-åriga killar känns det som...
min andra favorit är Svarten, som jag trots att han i böckerna beskrivs på ett helt annat sätt, alltid tänkt mej gestaltad av Rolf lassgård. Jag gillar verkligen Svarten som person, tror att jag ahde uppskattat honom mkt om han var en verklig människa.
Nu höll jag på att glömma Kajsa! det jag främst gillar med henne är att hon är så lik mej - och Lotta. De två bildar liksom en liten enhet och är sinsemellan så mycket likare varandra än förnuftiga Giggi.
Min favoritgästspelare är två stycken! Dels Mick, som jag har en så klar bild av och som jag önskar att jag själv kände. Visst finns knappt såna som han idag? Riktiga, levande eldsjälar. I alla fall inte bland 16-åriga killar känns det som...
min andra favorit är Svarten, som jag trots att han i böckerna beskrivs på ett helt annat sätt, alltid tänkt mej gestaltad av Rolf lassgård. Jag gillar verkligen Svarten som person, tror att jag ahde uppskattat honom mkt om han var en verklig människa.
Nu höll jag på att glömma Kajsa! det jag främst gillar med henne är att hon är så lik mej - och Lotta. De två bildar liksom en liten enhet och är sinsemellan så mycket likare varandra än förnuftiga Giggi.
Commenting by HaloScan
